(Privat till Valendore.)
Solen kröp långsamt mot horisonten. För vampyren, som låg gömd inne i en gammal övergiven lya, kändes det som om den tog extra lång tid på sig med flit som för att reta honom. Han visste att så länge stenarna badade i dess ljus skulle han inte kunna visa sig utan att stå i lågor. Så han väntade. Efter ett antal timmar försvann de sista strålarna av ljus och natten tog över. Snart skulle stjärnorna tändas och månen skulle skänka sitt bleka sken åt de som var vakna.
Tavar ...
↧