Han hade bevandrat den silvriga skogen i norr, ner genom det karga och råa landskapet intill bergets fot. Stegen hade fört honom genom en mindre dal som skar igenom den massiva bergskedjan. Röda löv prasslade torrt under hans tassar. Han hade stannat i en skog vars tid tycktes stå stilla. Hösten hade härskat där länge och aldrig verkade de röda löven bytas ut mot nya. Det var en vacker och lugn plats. Den påminde honom om Isilóth, hans hem. Planen hade varit att stanna, att slå sig till ro innan ...
↧